Så lätt att älska, så svår att mista
Jag tänker på dig Axel. Varje dag. Men jag har kommit till en viss ro, jag är inte där än, kanske kommer jag aldrig dit, men jag är i alla fall inte kvar där jag var för några veckor sedan. Det handlar om att se skillnaden. Vi fick världens finaste och bästa avslut. Så mycket kärlek. Nu måste vi inse att vi är vi, du är du. Allt vi var, är vi fortfarande. Detta är bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap. Vi kommer ses igen och då ska vi skratta tillsammans precis som vi alltid gjort. Tillsdess så ska jag ta vara på allt det lilla och stora i livet. För din skull.
Kommentarer
Trackback
