Varför faller vi inte för killen vars högsta önskan är att få dig att le, han som inte tvekar på vad han känner och som tar 10 sekunder på sig att komma till undsättning när vi behöver en famn? Istället går vi och sakta går sönder i en typisk girl-falls-hard-and-boy-doesn't-even-stumble situation och faller för han som inte vill älskas, han som borstar av oss likt damm på jackan. Han som avgudar friheten, möjligheten att träffa alla och ingen alls, och vars högsta önskan är att kunna hålla på så utan konsekvenser.