Ord


Att från samma säng lyssna till samma regn


  
Jobbet hörde av sig i morse och sa att dom hade dubbelbokat och att jag egetligen inte behövdes men att jag fick välja själv om jag ville bege mig dit eller ej. Det krävdes inte mer än en snabb titt mot fönstret för att tacka nej. Under ett varmt duntäcke och med regnet mot rutan så somnade jag om på bara nån sekund.
 
Jag har spenderat hela dagen inomhus, i min säng, framför tv:n och serier på datan, lyssnat på musik och bara stormyst. Nu ska jag strax ta mig i kragen och hoppa in i duschen. Kvällens planer stavas till min stora glädje: Middag och bio. Med bra sällskap. Känner mig lite mer som mig själv idag.
 
 
 

Ord


Yesterday

 
Hyfsad dag på jobbet igår, dödstrött tjej men det gick fint ändå. När jag sluta så åkte jag hem och svira om till andra kläder och åkte sen in till stan och mötte Joacim över en kvällsfika. Bra snack om både det ena och det andra som ledde till en del skratt. Trevlig kväll på alla sätt. Jag kom hem strax efter 22 och gjorde direkt sängen sällskap, kollade på ett avsnitt av Hart Of Dixie och somnade nån gång därefter. Blev dessvärre väckt av mobilen vid 01 och i morse så vaknade jag av att jag låg PÅ den. Inser att jag måste sluta somna samtidigt som jag smsar.

I'd pull a sunshine story in the pouring rain

 
Bodycombat-en var till och med roligare än jag mindes det. Kanske för att jag var mer taggad den här gången eller kanske för att Emy var med. Att se Emy står där och slå ut i tomma intet var ren och skär humor. Jag skrattade mig gråtfärdig.
 
När vi var klara så skjutsade Emy mig till Ekerö och kvällen fortsatte sedan i goda vänners sällskap. Precis sådant sällskap som jag behövde.
Nu ligger jag nyduschad i min renbäddade säng och njuter. Jag är helt slut både psykiskt och fysiskt och har riktigt längtat efter att få somna inatt. Känns skönt att kunna känna så.
 
Morgondagen kommer bjussa på en lång dag på jobbet och sedan en tur in till staden för att fixa både det ena och det andra. Kanske drar till med en fika när jag väl är igång. Återstår att se.
 
Allt för idag, pok.

But time is like the ocean, you can only hold a little in your hands

Natten till idag bjöd på 3 timmars sömn och imorse så vaknade jag 10 minuter innan jag skulle befinna mig på min första dag på nya jobbet. Det är i såna ögonblick man vill radera sig själv och sluta existera. Men jag hann, och ni kan ju själva föreställa er nöjdheten i min röst när ni läser det.
 
Dagen gick galant, trots att den var lång. Men överlag en bra dag helt enkelt. Omöjligt att klaga om man jämför med gårdagen så att säga. Nu kom jag hem för ett tag sen och har hunnit byta om och ska snart åka till bussen. Ska möta Emy och köra ett bodycombat pass på SATS. Konstigt nog så längtar jag. Sen får vi se vad kvällen erbjuder, ser bra ut i alla fall.
 
Mamma öppnade nyss dörren till mitt rum, kollade på mig och sa att jag är en fin person med ett stort hjärta och att jag ej ska ändra på det, sen log hon och stängde dörren igen. Helt spontant sådär. Det mina vänner, det gjorde min dag. Och min morgondag med för den delen. Ibland känns det som att hon kan läsa av mig som en radar, dom orden kunde inte ha kommit lägligare. På riktigt.

Carrie & Big


 

Payphone

You can't expect me to be fine
I don't expect you to care

Words of wisdom


How the story goes

   
Kvällen bjussade på en två timmars lång pw med Ida. Vi gick och gick, ventilerade diverse tankar och vände och vred på saker och ting. Så skönt. Så fin vän. Tänk att om cirkus en vecka så lämnar hon mig i en hel månad. Tomheten kommer vara ett faktum.
 
När vi kom hem igen efter våran prommis så hade Amanda lagat Amerikanska pannkakor med allt tillbehör som går att tänka sig. Sen invigde vi våran höst-tradition och kollade på Ensam mamma söker tillsammans. Back to normal så att säga.
 
Nu är jag nyss hemkommen och tänkte bädda ner mig i sängen framför några avsnitt av Hart Of Dixie (värt att se för er som ej gett det en chans) och sen försöka charma till mig en tidig dejt med John Blund ikväll. I morgon väntar en arbetsintervju.

(500) Days of summer


Pocketful Of Sunshine


Tuesday

John Blund's sömntåg ville ej äntra min perrong förns tidigt i morse. Det var lite olyckligt med tanke på att klockan ringde halv 6. Inte nog med det så fick jag cykla till bussen i regnet, och väl på jobbet så gick tiden otroligt sakta. Utan överdrift - Slowmotion. Riktigt händelselös dag tyvärr. När jag slutade så sprang jag in på h&m och köpte frans/bryn färg och kilade sen vidare upp till Mickis och extraknäckte som skönhetssalong i nån timme innan jag åkte hemåt.
 
Med tre timmars sömn i bagaget och dessutom ingen mat i magen så låg energin på noll. Jag tog en lång dusch och åt sen mat. Ida hörde av sig och ville ta en pw men vi insåg tíllslut att det inte skulle gå ikväll då det krockade lite. Synd tycker jag som saknar min pärla sådär lite extra just nu med vetskapen om att hon snart lämnar mig i en hel månad.
 
Nu sitter jag och väntar på att Svenska Hollywoodfruar ska börja. Där har vi en positiv sak med hösten: Alla serier.

Hold your head high, heavy heart


Carrie & Big

Big: I can tell you one thing, I sure did miss you, officiallly
Carrie: Did you cry?
Big: No, but I did listen to a hell lot of Sinatra

Forni, vilken kvinna

Läs här

But I'm here, and here is good

 
Lördagen bjöd på kräftskiva. Min fina Jossan, Elin, familj, vänner och riktigt, riktigt god mat förgyllde min kväll. Kan inte bli annat än toppen.
 
Jag som skulle upp tidigt dagen efter gick hem strax innan två men somnade betydligt mycket senare än så. Söndagens planer ändrades och jag fick sovmorgon, men låg ändå vaken från kl sju. Snälla berätta logiken i det? Någon? Gick upp med Jossan vid elva nångång skulle jag gissa, tog en dusch, åt frulle och fick under eftermiddagen skjuts in till brommaplan. En söndags-bio var inplanerad men blev istället mys hela kvällen lång. En söndag när den är som bäst, så att säga.
 
Lite av helgen i korta drag. All for now, pok.

Så lätt att älska, så svår att mista

Jag tänker på dig Axel. Varje dag. Men jag har kommit till en viss ro, jag är inte där än, kanske kommer jag aldrig dit, men jag är i alla fall inte kvar där jag var för några veckor sedan. Det handlar om att se skillnaden. Vi fick världens finaste och bästa avslut. Så mycket kärlek. Nu måste vi inse att vi är vi, du är du. Allt vi var, är vi fortfarande. Detta är bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap. Vi kommer ses igen och då ska vi skratta tillsammans precis som vi alltid gjort. Tillsdess så ska jag ta vara på allt det lilla och stora i livet. För din skull.

Petter Ft. Säkert! - Logiskt

Det är så logiskt, alla fattar utom du, du har inte en aning att jag tänker på dig precis just nu

At ease, soldier heart


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0